torsdag 11 april 2013

första reaktionen...

Meja blev rödflammig och hade högt blodtryck under kvällen, rummet fylldes med folk för det kunde vara en allergisk reaktion... hon fick kortison & tavegyl... febern steg snabbt från 37 till 39,4...alvedon!

Snabbt började allt ge med sig! Skönt!!! Förmodligen reagerade hon på den snabbt stigande febern och inte på cytostatikan. Utslagen kliade aldrig och hon fick heller inte svårt att andas. Och febern kom förmodligen från vår störste fiende, cancertumören.
Men det var lite obehagligt och värre kommer det ju bli, så det är väl bara att vänja sig! :(


I natt ska blöjorna bytas var 3:e timme och hon måste kissa på potta, för alla rester kommer ut med kisset och är gifigt och ska därför kasseras. Jag får torka henne med handskar. :(

Tur att det finns nattsköterskor, så vi förhoppningsvis kan sova...

Godnatt alla!

7 kommentarer:

  1. Denna hemska sjukdom!

    Jag håller alla mina tummar och tår för er.

    Länkar från min blogg.

    Kram
    L

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack, kul att andra hittar hit och kämpar med oss! :)

      Radera
  2. Kan bara med att inte lämna en rad hos dig efter att ha ramlat in här genom Sus blogg. Som mamma själv gör mitt hjärta stora sorgeskutt över vad din lilla tjej måste gå igenom.. Vad ni alla måste gå igenom, barn som far illa gör extra ont. Jag önskar henne och er andra allt gott, önskar innerligt att hon blir frisk. Många varma tankar till er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack snälla! Härligt med medmänniskor som bryr sig om sådana man inte känner! Det betyder mycket!

      Radera
  3. Hittade också hit via Sus, tårarna rinner och jag lider med er <3
    Kämpa på <3 Kram

    SvaraRadera
  4. Hej Ina och Meja! Jag förundras över ert mod och styrka ni skapar tillsammans. Tårarna bara rinner och hjärtat blöder för er, men ni och hela Hölö har ju bestämt att Meja ska klara det här så det är så!!! Hoppas att telepati finns för då måste Meja och ni andra i familjen känna av all kärlek som strömmar mot er varje dag från alla i Hölö. Och denna kärlek kommer att ge er styrka att orka kämpa och hjälpa Meja att bli frisk igen. Synd att man känner sig så maktlös, skulle så gärna vilja hjälpa er... Kommer ni på något så finns jag här.....
    Stor kram från Andra

    SvaraRadera