onsdag 15 maj 2013

Första utvärderingen...

och ett kärt återseende! ❤

Äntligen kom mormor & morfar hem efter ett halvår på varmare breddgrader. Som vi har längtat! Och glädjen sprudlade i Mejas ögon! Hos oss andra var det både glädje och några tårar...



Det var även dags för allvarligare bitar. Halvvägs in i det första cytostatika-blocket görs en mindre utvärdering om hur det går. Det skulle göras ultraljud, tas benmärgsprov samt urinprov.

dags för sövning, min första att ta hand om själv... man kan ju säga att man vänjer sig, det gick bra! :)

Vi fick t.o.m. ett svar på UL:et under eftermiddagen. Tumören hade minskat!!! :D Den var vid upptäckten ca 10 x 8 x 5 cm och nu.... 4 x 3,5 x 2,5 cm. Den har fan i mig minskat mer än hälften!!! Dessutom hade den (nästintill?) inget blodflöde! 
Okej, jag vet att detta inte alls säger något om hur framtiden ser ut, men just idag, just nu är det det absolut bästa besked vi kunde få!

Yeah! "Dum-tumören" har krympt! :)

Bye bye for now!


8 kommentarer:

  1. Åhhh vad härligt!!!
    Är övertygad om att Meja fixar detta!!

    SvaraRadera
  2. Så härligt att höra. Vilken kämpe hon är er lilla tjej. Kramar från en av era bloggläsare/Sussi

    SvaraRadera
  3. Åh va härligt att höra att tumören har krympt :-)
    Och att mormor och morfar kommit hem.
    Kramar från en trogen läsare

    SvaraRadera
  4. Härligt att höra att det går åt rätt håll med minskning av tumören! Håller på att göra en liten grej av dina chokladpapper till dig Ina. Hör av mig när den är klar. Erbjuder mig fortfarande att bidra med min tid. Kanske kan hjälpa till med en del av tvätten t.ex, så ni slipper den och kan använda er tid tillviktigare saker. Måste vara mysigt att ha mormor och morfar hemma!!!

    SvaraRadera
  5. JAAAAAA!!! Varma skolsysterkramar blåses över till er alla <3

    SvaraRadera
  6. Åhhhh... Varje kväll efter läggning av barnen läser jag din blogg, kan liksom inte få ert öde ur mitt huvud... Det du skriver berör mig så otroligt mycket och jag påminns varje dag om hur lyckligt lottade jag och min familj är, försöker verkligen ta tillvara på varje dag och att njuta av vår hälsa! Tårarna brukar rinna ner för mina kinder av ledsamhet men idag rann dem ner av glädje, håller tummar och tår för att det elakartade snart ska vara helt borta! Er lilla flicka verka vara ett sant litet mirakel så det känns givet att hennes styrka och livsglädje ska bemästra denna fruktansvärda sjukdom, FUCK CANCER!!!
    / En trogen men anonym läsare som håller tummar och tår för Mejas kamp

    SvaraRadera
  7. Så himla härligt att höra att den har krympt.
    Ska man få så mycket gift i kroppen så är det
    ta mig tusan på tiden att den krymper och helst
    minimerar till en obefintligt prick. Håller tummarna
    så det vitnar att allt går vägen. Men vi tar en dag
    i sänder. Stor kram till er som kämpar så tappert och
    allra mest till Meja som är så bra!!!!
    Kram Inger <3

    SvaraRadera
  8. Jag blir så glad att höra denna nyhet!:))
    Krämparkramar till er! <3<3 //Marijana

    SvaraRadera