fredag 12 juli 2013

Jag bloggar, alltså lever jag!

Jag måste blogga, det är det jag hänger upp mig själv på just nu! Jag måste skriva och berätta för att inte gräva ner mig och gå under fullständigt.

Det ger mina närmsta informationen jag inte orkar ta flera gånger per telefon. Det ger mig en minnesanteckning när hjärnan är grötig och det ger Meja en dagbok att läsa när hon blir större och alla frågor kommer.

Det jag vill och önskar är också, som en del av er redan sagt, att ni ska ta tillvara på vardagen, pussa lite extra på era barn och njuta av er tillvaro trots att den också kan vara tuff och jobbig (fråga mig med fyra barn, jag vet!). Älska varandra! Ödsla inte tid på oviktiga saker och konflikter.

Drick morgonkaffet ute i solen, känn sommarbrisen och doften av blommor när ni hänger tvätt, sitt och titta på era barn när de leker, njut av allt det självklara. Andas djupt och inse vad som är viktigt i livet!
Kärleken och hälsan! ❤

Jag kommer definitivt att jobba på det när jag är hemma! För det är inte enkelt men det är värt att försöka!

Det är fruktansvärt att se sitt barn ha så ont att hon skriker av smärta, vara påverkad av både feber och mediciner så att ögonen fladdrar runt och ha minskat så mycket i vikt utan att kunna göra något, inte kunna ta hennes smärta och göra det till sin egen. Bara se på och försöka trösta med tårarna brännande i ögonlocken. Inte kunna rädda henne från mardrömmar där hon faller och faller gång på gång och sprätter till så magen gör ännu ondare. Inte kunna säga att allt kommer att bli bra att hon kommer bli frisk. Bara vänta och försöka stötta henne på vägen. Det är fruktansvärt!


Tack alla som läser och speciellt alla ni som orkar kommentera! Det gör mig verkligen glad! ❤

PS. Dessutom hade jag rätt, CRP är kraftigt förhöjt.

35 kommentarer:

  1. återigen, starkt jobbat av er! Och jag hoppas och ber för lilla Meja att hon får bli frisk! Men just nu av allt, att alla smärta slutar göra så ont! Man blir tårögd genom att bara läsa allt! Fortsätt kämpa <3

    SvaraRadera
  2. Har nyligen hittat hit till din blogg om fina Meja via Linus facebook-grupp och har läst varenda blogginlägg och fällt många tårar.. Alla föräldrars värsta mardröm går ni igenom, ingen ska behöva se sitt barn lida, lider verkligen med er o skickar många styrkekramar till er alla ... Kämpa Meja, du fixar detta <3

    SvaraRadera
  3. Jag håller alla tummar jag har och hoppas att allt detta snart är över.. Meja är stark som tusan som orkar kämpa som hon gör.
    Många kramar till er gumman!!

    SvaraRadera
  4. Jag är en blivande mamma på 22 år och det skär verkligen i hjärtat att läsa sånt här. Men jag hopppas för allt i världen att du förstår hur stark du är, resten av familjen också för den delen. Och du har en fantastiskt vacker dotter, på alla sätt och vis. Stora varma kramar till er!

    SvaraRadera
  5. Den smärta och den kamp ni genomgår just nu kan vi inte ens föreställa oss, bara ni vet hur jobbigt det är, ni och alla andra som får genomgå samma sak..jag lider med er, och jag tänker ständig på er. Spelar ingen roll vad jag gör på dagen, om jag är på jobbet eller hemma med familjen, jag stannar ofta upp och tänker på er, och säger till mig själv att ta vara på dagen och att vara nöjd med det vi har och att vi är friska. Jag kan bara tacka dig Ina och din familj som fått mig att inse vad som är viktigt här i livet. Ni verkar vara en underbar familj med en stark gemenskap,vi kan bara lära oss utav er

    Kämpa på Ina och kämpa på Meja där uppe på sjukhuset, vi ber för er och ni finns i våra tankat ständigt.
    Jag hoppas även ni får den hjälp ni behöver och förtjänar på sjukhuset nu när er läkare inte är på plats.
    /Jasmina

    SvaraRadera
  6. Tänker på er, läser bloggen dagligen och berörs djupt av den, och jag håller alla tummar och tår för att det snart vänder! Jag är ändå mitt i allt otroligt imponerad av Mejas styrka och uthållighet och är övertygad om att det är denna kämpaglöd/envishet som kommer att ta henne igenom den här resan och frisk ut på andra sidan. Stor kram till er!

    SvaraRadera
  7. Följer bloggen varje dag, tänker så mycket på er, Många styrke kramar från oss.... Carina och Lasse ..

    SvaraRadera
  8. Läser din blogg flera gånger om dagen. Fastän jag inte känner er tänker jag på lilla Meja hela tiden. Usch vad denna värld är orättvis! Jag tänker även på Linus, så himla glad att han kom och sjöng osv för Meja, det var hon så värd.
    Jag önskar att jag hade makten att kunna göra en människa frisk när jag ville, då hade jag åkt direkt och befriat Meja från alla smärtor hon måste genomlida och gjort henne frisk på direkten.
    Mina böner går till Meja.
    Hon är stark och hon kommer klara detta!
    Massa styrke kramar, Nathalie.

    SvaraRadera
  9. Hejsan! Hamnade på din blogg via Hjälten Linus! Vill bara skicka MASSOR av styrkekramar till Meja och eran familj! Kram!// Ulrika i Jämtland

    SvaraRadera
  10. Tja! Har följt eran blogg ett par veckor nu och vill bara säga att jag håller tummarna för Meja och Mejas familj. Känner mig som en idiot att jag inte har varit månadsgivare tidigare i barncancerfonden men att se vad Meja och hennes anhöriga får gå igenom varje dag är hemskt och för alla andra drabbade barn och anhöriga.
    Blev ett riktig uppvaknande nu och är självklart att man kan skänka x-antal kr varje månad.
    Hälsningar Robert 22 år Rönninge

    SvaraRadera
  11. Sitter i en bil på väg till Småland med min man och våra 2 barn. Ska verkligen ta till mig dina ord och njuta av det som känns självklart men som så snabbt kan tas ifrån en. Tänker på er flera gånger dagligen, vad ni får kämpa. Gick igår tillbaka och läste i din gamla blogg, vilka otroligt söta barn du har! Stor kram /Dessi

    SvaraRadera
  12. Tänker på er jämt! Var precis vid havet och badade och såg min lilla son plaska vid strandkanten. Visst njuter jag men framförallt tänker jag att snart snart ska meja också leka såhär ute i naturen. Ni finns med oss och så många fler. Jag tror helt klart att ni kommer att vara starkare än någonsin när ni kommer ut ur det här. Det är fint att du orkar dela med dig. /anna

    SvaraRadera
  13. Kram till lilla Kämpen Meja Och styrka till dig Ina trots att jag inte känner er men följer bloggen och det går inte att inte bli berörd. Kram r1964

    SvaraRadera
  14. Tack för att du orka skriva,det betyder så mycket för oss som läser och för dej och Meja sedan. Jag skriver själv på min blogg och ibland går det dagar i mellan jag skriver och som idag skulle jag bara vilja skriva Arg,jag blir arg på denna cancer som är så elak. Jag har skrivit ett inlägg idag men blir nog ett argt sedan kanske.
    Ibland känns allt så tröstlöst,idag är en sån dag. Men blir så glad att se en bild på Meja och några rader från dej.

    Håll ut, bråka med läkare,stå ut! Kampen ska vinnas mot elaka dumcancern
    Kramar Anki

    SvaraRadera
  15. Fortsätt kämpa, fina ni <3

    SvaraRadera
  16. Hittade ganska nyligen din blogg genom Linuz Svenning och måste bara säga att jag håller tummarna för er. Kämpa på!! <3

    SvaraRadera
  17. Jag läser din blogg flera ggr om dagen, å Meja är så otroligt stark,! Å du skriver så himla bra. Meja förtjänar verkligen att må bra, hoppas verkligen denna smärtan försvinner snart,! Massa styrkekramar till er,, kämpa <3

    SvaraRadera
  18. Har precis hittat din blogg men har sträckläst alla inlägg. kämpar med er, styrkekramar <3

    SvaraRadera
  19. Real hero, real human being you are:)Still pray for you little Meja and every day checking how you doing:)

    Kisses girls:)

    SvaraRadera
  20. hej, jag hittade igår din blogg via Mejas insamling hos barncancerfonden. Har sedan dess sträckläst bloggen (blev inte överdrivet mycket jobb gjort idag ;-)) Det är en fruktansvärd resa ni måste göra mån både ni och Meja verkar vara fantastiskt starka i det här. Du skriver väldigt bra och trotts att jag inte känner er eller Meja sedan tidigare har jag blivit djupt berörd. Hos mig råder det ingen tvekan om att Meja kommer ta sig igenom detta och segra över elakingarna.

    Finns inte mycket jag kan göra men tänker på er,
    Håller alla tummar & tår och ber till den det nu är som sitter där uppe på molnen.
    Martina




    SvaraRadera
  21. Hej ! Läser din blogg flera ggr per dag och måste instämma i att du skriver så att man blir väldigt berörd. Jag har heller aldrig träffat er men det känns som man känner er genom bloggen. En förskräcklig resa ni går igenom som ingen skulle behöva uppleva varken stor eller liten. Jag tänker på er och håller alla tummar i världen för er. Meja är en kämpe och det är ni alla. Strykekramar från mig också. Maria

    SvaraRadera
  22. Det är som du säger... vad var det jag sa?! Som mamma bara vet man det inom sig när något inte stämmer. Men visst blir man arg och frustrerad när man måste se sitt barn ha sådan smärta när man vet att man hade rätt från början..
    Tack för att du orkar blogga. Vi följer er resa och håller våra tummar för att meja snart får känna gräset mellan tårna och får njuta och glädjas av sommaren igen.
    Styrkekramar till er alla.
    Carina

    SvaraRadera
  23. Kan bara skicka er tusen styrkekramar. Kæmpa på <3

    SvaraRadera
  24. Kära ni! Jag tänker på er familj dagligen. Det fruktansvarta har hänt for er lilla Meja. Man kan inte fatta, vad ni går igenom. Tack Ina for att du formeddlar så fint! Jag skickar kärlek och tankar! Kram Christina

    SvaraRadera
  25. Tack för påminnelsen att njuta och se till det som verkligen är viktigt - den behöver man varje dag!! Så bra att du har hittat något (bloggandet) som hjälper dig att hålla dig på benen i den extrema situation ni befinner er i. Det är verkligen fruktansvärt att behöva se någon man älskar lida :(. Hoppas verkligen det vänder snarast!!
    Styrkekramar Tina L

    SvaraRadera
  26. Kära Ina!
    Änglar finns här på jorden och även Hjältar!
    Hjältar är du och din man och alla i er familj, små som stora och alla andra föräldrar i samma situation!
    Ni har från en dag till en annan behövt gå från att leva ett vanligt och härligt familjeliv till att leva i alla schatteringar man kan tänka sig mellan hopp och förtvivlan, fysiskt och psykiskt.
    Vi som inte är där kan säkert försöka tänka oss in i hur det kan vara, men man kan troligen bara veta om man varit I det.
    Jag skulle så oerhört gärna vilja kunna lyfta bort denna börda från er bara en minut, timma, dygn.
    Därför är ni hjältar som måste orka, vilket ni kanske inte gör i alla lägen men ni har ju inget val?!
    Att behöva se sitt barn gå igenom alla dessa behandlingar och operationer är heller inget val ni gör eller har, utan ett måste, vilket säkert också är tungt när ni inte alls vill utsätta Meja för allt det för med sig.
    Jag skulle önska jag kunde vara hos dig och din man och krama dig hårt varje minut, timma och dag ni kämpar på som föräldrar i detta.
    Som du skriver måste det hända något radikalt för att man ska börja uppskatta det lilla!
    Själv har jag en erfarenhet för 3 år sedan som slutade lyckligt. Min sambo insjuknade på 6 dagar och hamnade på intensiven och gjorde att han nästan inte klarade sig. Sedan dess så tänker jag minst 10 ggr om dagen på små saker på vad livet ger att glädjas åt och det är inte stora saker utan, bara att vakna och vara frisk, njuta av väder och vind, en fika, titta på fåglar, njuta av en kopp kaffe, välja vad jag ska pyssla med, titta på fåren i hagen som vi har här i Broby, Hölö etc etc. det är ju de små tingen i livet som ÄR livet.
    För det är ju så att när man är frisk så har man tusen önskningar, men är man sjuk så har man bara EN.
    Och vi alla här ute har bara EN önskning för Meja just nu och det är att hon ska bli frisk och vi hoppas vi bidrar att hjälpa er Hjältar att uppnå det.
    Kommer och kramas när du vill! Skickar kramarna än så länge på länk, hoppas du känner dom.

    SvaraRadera
  27. Styrkekramar till dig och Meja, världens finaste Meja <3

    SvaraRadera
  28. Tack för fina och väldigt tänkvärda ord och för att du är så bra på att uppdatera bloggen. När hon opererats gick jag in flera gånger för att kolla hur det gått.
    Tänk att en liten prinsessa som jag aldrig träffat tagit så stor plats i mitt hjärta ♥
    Meja är en riktigt kämpe och det är du också (ja hela familjen såklart), ni kommer fixa detta.
    Kram

    SvaraRadera
  29. Älskade du!
    Varenda ord träffar mitt samvete hårt och skoningslöst!
    Jag vet att livet är skört och oförutsägbart och ändå har jag
    (och säkert många med mig) så otroligt svårt av att njuta av nuet...
    Något att jobba på resten av livet!

    Du är helt fantastisk Ina!
    När jag blir stor vill jag bli som dig!

    Nu ska jag gå in och titta på min dotter när hon sover.
    Det är det bästa jag vet :)

    SvaraRadera
  30. Tack Ina för dina ord! Det ni nu går igenom är hemskt, och blir som du skriver en tydlig påminnelse till oss alla att vara tacksamma för det lilla, det fina, det glada som också finns i allas våra liv. Kram och ta hand om dig! Cecilia H

    SvaraRadera
  31. Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag läser din blogg varje dag och tänker på er flera gånger varje dag. Jag har aldrig kommenterat förr eftersom jag är rädd att mina ord är för fattiga. Jag beundrar dig och Meja så mycket. Er kärlek till varandra, övriga familjen och livet, er kämparglöd, er gnista, jag är så obeskrivligt imponerad av er och jag hoppas innerligt innerligt innerligt att allt ska bli bra! Fortsätt att kriga er igenom detta. Vi är så många som hejar på er!!! All kärlek från en tvåbarnsmamma i Stockholm

    SvaraRadera
  32. Massor av kärleksfulla styrkekramar till dig Ina, <3 / Ewelina

    SvaraRadera
  33. Hej.
    Tårarna strömmar från mina kinder när jag läser din blogg, läser normalt bara tre bloggar och din är jag beroende av...
    tack snälla för att du orkar, att NI orkar, man får ju inte glömma att det finns andra i din familj.

    Styrka och kärlek tiller alla från Mats

    SvaraRadera