Då har hon alltså fått i sig ca 2 msk vaniljyoghurt och 2 msk tomatsoppa utspritt på 4 timmar... Hur försiktigare kan man ta det?
Vad gör man?
Mitt psykbryt hjälpte ju uppenbarligen ingen, och att hålla sig lugn och sköta allt själv verkade ju inte heller funka... får se vad jag hittar på imorrn! ;)
lilla skruttan..hoppas hon kan sova, och du med..kram Carina.
SvaraRaderaTänker på er!
SvaraRaderaKram
Catarina (en som läser bloggen varje dag, men som sällan kommenterar)
Stackars lillskruttan!!! :( <3 // Ewelina
SvaraRaderaLilla gumman <3 Det gör ont i mej att se henne ligga där :( Jag har nyss börjat läsa din blogg.Hur länge har Meja varit sjuk? Många kramar till er <3 <3
SvaraRaderaHon fick sin diagnos i början av april och jag började blogga med en gång, så om du orkar gå tillbaka i bloggen så finns all info. ;)
Raderakram
Tack Ina.Jag skall göra det <3
RaderaHar läst bloggen från början nu. Vilken liten kämpe ni har, söt som socker. Tårarna rann ner för mina kinder när jag läste. Varje förälders mardröm går ni just igenom. Har själv en dotter på 4 år och en bebis påväg. Vilket gör att man tar in det extra mkt. Tänker på er och läser din blogg varje dag.
SvaraRaderaSänder alla styrkekramar som finns till er.
Jag tänkte på det du skrev igår om din man och att han är egen företagare och om vad det innebär i en sådan här situation. Nej, det är inte klokt hur dåligt samhällets skydd täcker den som är "egen" i Sverige. Tyvärr är det väl så att när allt rullar på som vanligt så märks det inte så tydligt. Det blir desto påtagligare när mattan dras undan.
SvaraRaderaKänner verkligen med er!
kram
Catarina