Meja var nog lite uttorkad då hon inte hade kissat på hela dagen. Som tur är kunde ASIH komma och koppla på sockerdropp med kort varsel! Nu har hon äntligen kissat och jag ska inte ge kvällen/nattens doser av aciklovir för att se om det blir bättre utan den. Så får vi se imorgon hur fortsättningen blir, då ska vi ju ändå in till ALB på strålning.
Bara måndag, tisdag och onsdag kvar av strålningen! :) Sen vet jag inte så mycket mer tidsplan. Vet att hon ska få A-vitaminsyra i 6 månader... men det ska vi ge hemma. Förhoppningsvis vet jag mer senast på onsdag.
Det är lite mycket på Q84 nu. Eller lite och lite, misstänker att det är rätt kaosigt! De är sex eller sju sjuksköterskor för lite och tvingas flytta tre av sina patienter till Uppsala för behandlingar nästa vecka. :(
Stackars barn, som om de inte har det tillräckligt. Ny rutiner, nya människor och nya lokaler...
Visst är jag otroligt tacksam att jag bor i Sverige och äntligen har jag förstått var skattepengarna går till och jag är oerhört tacksam för det! Tror att ett sjukhusdygn kostar 24.000 kr och då är inte mediciner mm inräknat.... Så ja, jag är tacksam, tro inget annat.
Men det här att en så viktig avdelning inte klarar att vara en tillräckligt attraktiv arbetsplats som lyckas behålla sin personal är sorgligt! Och det drabbar i slutändan våra barn.
Stressade sjuksköterskor som är rädda att göra fel. Platsbrist. Skicka folk till andra orter eller t.o.m. länder.
Själv vill jag knappt ringa dit för jag vill inte störa. Och jag vet att de inte har tid att svara på mina funderingar. När jag tillslut ringer på ASIH´s tillsägning, dröjer det många timmar innan en läkare har tid att ringa upp... Det känns inte riktigt tryggt. :(
Jag lider med min vän som måste till Uppsala, långt bort från familj och vänner en hel vecka. Samtidigt är jag så glad att vår första tid på Q84 var fantastisk och att vi hunnit såpass långt fram i behandlingen att vi inte drabbas av detta...
Men jag hoppas för allt i världen att de löser detta fort, för man känner av stämningen där...
Jättetråkigt att du ska behöva känna så, att du stör om du ringer in, du har säkert många funderingar och många frågor du vill ha svar på, vem skulle inte ha det....trots allt är du ändå positiv Ina och ser lösningar..jag hoppas du inser hur stark du är,så otroligt stark!! Jag hoppas ni har det bra med resten av familjen och att ni trots allt som händer kan hitta en "vardag" där hemma,detta måste vara otroligt påfrestande för er, lider mer er:( styrkekramar/ jasmina
SvaraRaderaDet är ju därför vi inte borde diskutera skattesänkningar utan få reda på av politikerna vad de kan och är villiga att ge oss för den skatt vi betalar. Jag vill gärna som säkert många med mig, få reda på av politikerna vad får vi för den skatt vi betalar och ställa krav på vilken service i form av vård och omsorg vi får och vill ha från samhället när vi står inför att vi behöver den oavsett ålder
SvaraRaderaFörutom föregående frustration så tänker jag på er alla i familjen varje dag!
SvaraRaderaIna,du har så rätt i det du skriver! Tääänk om du kunde få bestämma och "bossa" lite mer! :) <3 // Ewelina
SvaraRaderaKänns skönt och tryggare att hon fått dropp.Det kan gå rätt fort att bli uttorkad när man kräks mycket särskilt för ett litet barn.
SvaraRaderaSjuksköterskrorna gör ett mastodontjobb överallt. Mycket ansvar, stressigt och dessutom ganska dåligt betalt för så mycket arbete som ligger på deras axlar.
Så synd att du känner dig rädd för att störa om du behöver kontakta sjukhuset. Rätt hemskt egentligen att det blivit på det viset pga. personbrist osv.
Hoppas nu att Meja får en bra dag idag. Ni andra också i familjen/Nina
<3
SvaraRaderaDu har rätt att fråga hur mycket som helst! Det handlar ju om ditt barn! Sen är det ju trist med för lite personal,men det är ju våra "kära" politiker som har bestämt hur det ska vara!!!!! Det gäller att veta hur man ska rösta vid nästa val! (jag vet hur jag vill ha det)önsketänkande antagligen! Men skönt iaf att Meja får dropp! Då blir det snart bättre! KRAMAR/LENA
SvaraRadera