Varför kommer det hela tiden nya familjer hit till Q84? Barn med håret kvar på huvudet... föräldrar med tårar och oro lysande i deras ögon... familjemedlemmar som försöker stötta... Barn som inte förstår.
Vi som sitter mitt i skiten och vet vilket helvete de har framför sig... men ändå inte vet vilket helvete man själv har framför sig...
Går man mot ljuset eller mörkret? Ingen av oss vet, vem drabbar döden nästa gång? Mitt barn? Ditt barn? Deras barn? För det drabbar någon. Och hur ska man orka vidare?
 |
| Mejas höstlöv på dagis för ett år sedan. |
Fy , för det är en fruktansvärd sjukdom :( och allt som drabbar ens barn och denna ovisshet är hemsk :( Som du säger man vet aldrig när och vem som går över till andra sidan , jag har förlorat min sons pappa när han var 3 år gammal :( och sen min egen Pappa . De tog hårt och sen fick jag själv panikångest efter allt elende . Men att förlora ett barn är de värsta en människa kan gå igenom , likaså att leva mellan hopp & förtvivlan . Iaf så tycker jag Meja verkar vara en stark tjej , så jag hoppas av hela mitt hjärta att de blir positiva svar på detta nästa vecka . Stor kram till dig Ina , läser här varje kväll . Jag bor nere i Skåne och min dotter träffa Linus första gång i påskas när hon var på middag hos Jocke & Jennifer :) kram Åsa
SvaraRaderaMin tanke var att kika in här och säga åt dig att gå och lägga dig Ina...
SvaraRaderaMen detta inlägget gav mig en rejäl "håll käften-smäll" på kinden!
Hur kan någon sova med dessa frågor på näthinnan?... Jag trodde jag kunde förstå ett litet uns av det ni går igenom, men insåg att det var en fet lögn!
Jag kan bara hålla om och säga: Jag vet inte Ina! Jag vet inte...
//En för er okänd Anna
Jag kan bara hålla med jävla jävla sjukdom . Se sitt lilla barn lida är gräsligt finns inte ord. Det man inte förstår är att det finns så mycket elände som du får se . Livet är orättvist! Meja klarar det här hon har sån gnista jag ber verkligen för henne! Kram kram och kram igen gulliga Meja och Ina från Ewa E
SvaraRaderaMed tårar i ögonen läser jag dagens inlägg. Livet är inte rättvist och att leva i den ovisshet ni gör är ju den värsta tortyr man kan utsättas för. Hoppas, tror och känner på mig att Meja orkar besegra den fruktansvärda draken. Hoppas du har någon hos dig som kan ta dig i sin famn när dina tankar går i dessa banor♡♥♡
SvaraRaderaKramar från Ylva
När tårarna bara rinner och jag finner inga ord.Rent ut sagt de är för djävligt att NÅGON ska behöva gå igenom detta och då allra minst ett barn.Men att ha ett sjukt barn tar på en dygnet runt av oro.Många många styrkekramar till dig Ina <3 /Gunilla
SvaraRaderaUsch, nu brast det,... Denna förbannade cancer drabbar många, så många fler än man tror, när min storasyster låg inne på linköping med min systerdotter(Felicia, 09-10-01 - 2010-02-03) så förstod jag att, dom,vi är inte ensamma, det fanns barn i varje rum, fina skyltar på dörrarna med alla fina barnnamn man kan tänka, tills man plötsligt en dag såg att skylten på ens dörren suddats ut, för att dagen efter det ha ett nytt namn och ny familj innanför dörrarna, den dagen ville vi inte skulle komma, men Felicia blev bara 4 månader,,.
SvaraRaderaFÖBANNADE JÄVLA CANCER,..!!!!
Meja, detta ska du klara, DET BARA ÄR SÅ!!!
OM DET ÄR NÅGON SOM KAN, SÅ KAN DU!!
MASSOR av styrkekramar // Ewelina
Ja, det är verkligen hemskt. Borde inte få hända, få finnas i någons liv! :( Styrkekramar!
SvaraRaderavad går livet ut på egentligen?
SvaraRaderaVissa har det för jävla bra, medan andra får lida, livet är orättvisst.
Går inte en dag då jag inte tänker på dig Meja och alla andra barn som har cancer.Hadeen tung dag igår då lille Isaac fanns i mina tankar hela dagen, försökte att inte tänka på den sorgen hans föräldrar går igenom just nu, men det är svårt, omöjligt. Som förälder själv kan man inget annat göra än sätta sig i andras föräldrars situation, fy fan vad grymt livet kan vara. Vem bestämmer våra öden, vem styr allt detta, vad går allt ut på egentligen?
Vill bara skrika rakt ut av all ilska jag har i min kropp, varför skulle detta drabba Meja? lilla oskyldiga Meja, tårarna rinner men jag ska be för dig Meja, be som aldrig förr/jasmina
Man orkar för att man inte har något alternativ. Man måste.<3
SvaraRaderaKramar om er Katrine
Förbannade jävla cancer!!! Varför kan denna hemska sjukdom inte bara försvinna för gott!? Önskar att ingen mer ska behöva drabbas, och allra minst ett oskyldigt litet barn...
SvaraRaderaVarma kramar till er alla <3
Varför? Olyckor och sjukdom slår ner blint, utan hänsyn till ålder, ras, kön eller religion. Vi tror alla att "det händer inte mig" tills vi en dag sitter mitt i smeten och kanske undrar vad vi gjort för fel. Varför just vi? Vi behöver inte ha gjort nåt fel, vi hade bara en jävla otur. Att alla dessa familjer dyker upp just där på Q84 är ju inte konstigt, eftersom det är där alla olycksdrabbade får hjälp. Jag som har varit distriktssköterska i många år, har många gånger undrat över varför det är så mycket komplikationer efter operationer. Jag har insett att det är det inte, det är bara det att jag sitter på det ställe dit alla kommer, som råkat illa ut. Det är trots allt inte så många barn i Sverige, som drabbas av cancer, men vad hjälper det att veta för den som drabbas. "Det sägs att efter regnet, kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dem som har blitt våta" (Björn Afselius). Men kära Ina, tappa inte hoppet, Meja är en stark liten kämpe och vetenskapen har bevisat, att de starka klarar sig bäst.
SvaraRaderaMassor av kramar från Jill
Frågan: "Varför?"
SvaraRaderaNär olyckor och sjukdomar drabbar små barn som gör att de kanske måste lämna oss finns det inga svar på den frågan, tror jag. Det värsta som kan hända är ju när barn drabbas. Det är så hemskt att man inte kan sätta ord på det. Det är alldeles förfärligt faktiskt. Frågan om "varför" finns alltid kvar. Den går inte att besvara.
Barn förstår inte detta men jag tror inte att vi vuxna heller kan förstå varför små barn ska drabbas av det som vi helst ska förbli outsagt. Det gör alldeles för ont för att ens försöka förstå.
Önskar bara nu att Meja ska klara detta och att hon ska få leva ett långt och meningsfullt liv. Att först få ta igen så mycket av sin barndom som någonsin går och att sen få fortsätta livets olika faser tills hon blir gammal.
Sänder mina kramar och många tankar till Meja och hennes mamma och pappa och resten av familjen.
Vill även sända styrka till alla små barn som drabbats av olyckor och sjukdomar.
Kramar om Er alla / Nina
Ja du Ina! Det ända man vet är att cancer finns.
SvaraRaderaNär man är vuxen kan man få cancer av olika orsaker.
Sitt levnadssätt, miljö, arv. Men när ett barn får det
tycker man att det inte vore möjligt. De har ju inte
hunnit utsätta sig av livet. Denna ovisshet mellan ljus och mörker måste vara ohyggligt svårt att leva med. Jag önskar att allt går vägen för Meja. Trampa på.....men förstår om det känns tungt efter allt ni varit med om.
Många kramar till hela familjen!
Inger
Hej ina!
SvaraRaderaHar tänkt så många gånger att jag ska skriva...men finner inte orden... Vet inte om du minns mej, men jag minns dej! Å du..du ser fortfarande likadan ut! Åren är snälla med dej, å mitt i alt eländet så ser du ut precis som för..ja vad blir det nu....14 år sen?! Det är ju inte klokt! Minns framförallt en fest i anna os lägenhet på fysikgränd i umeå...alla hade vi små nallepuh å hans vänner djur på en axel el var som helst *ler åt minnet* vi hade ju såååå roligt! min lillasyster Camilla bodde tillsamman m anna.... följer bloggen och slukar det du skriver, du skriver sååå bra! Du lever verkligen mitt i den värsta av mardrömmar...men du verkar ändå orka så himla bra, å meja är verkligen en kämpe! Hejar på er å håller alla tummar och tår här uppe i umeå! ♥ FUCK CANCER! / Jenny
<3 <3 <3 <3 <3
SvaraRadera