Men nu äntligen berättade han att han mått dåligt under skoldagen och hoppade över gymnastiken. Sen var han i väg och lekte hela kvällen...
Det kom fram att i skolan hinner han tänka på Meja vilket känns jobbigt och han mår dåligt för att hon är allvarligt sjuk, men sen när han leker så glömmer han bort det och mår bättre.
Vi pratade en lång stund och jag bad honom gå till den absolut bästa skolsköterskan ❤ (som han redan haft samtalskontakt med pga mitt mående) för att få prata av sig med någon utanför familjen. Men som även är insatt och mycket kompetent. Nu hoppas jag att han gör det också! Annars ber jag henne.
Vi tittade sedan alla tillsammans på en mycket bra tecknad film, Paul och draken, som handlar om en cancersjuk pojke som bekämpar draken (tumören). Mycket bra film som gör den här långa resan lite mer lättförståelig för barnen. Alla tyckte om den. Säg gärna till om ni vill låna den!
Vi har även snuddat vid döden... jag har förstått att jag måste få in den som en naturlig del av livet, det måste vi alla. Att det inte ska vara tabu att prata om, att det kan hända. Men att vi gör allt för att det inte ska bli så, att Meja ska bli frisk. Jag kommer aldrig att ljuga för barnen!
Vi läste, efter tips från någon av er, "Adjö herr Muffin", mycket bra och sorglig bok om ett marsvin som dör.
Men döden är inget att vara rädd för, antingen får vi en skön vila eller så kommer vi till Nangijala! ❤
Man ska tala öppet om det. Som du säger, det är en del av livet. Visst är det sorgligt men så är det i livet. Skönt att storebror öppnade sig. Syskonen kommer ofta på sidan av när all uppmärksamhet går till den sjuke. Kommer man ju inte undan. Klart att man inte ger upp utan kamp mot den elaka draken.
SvaraRaderaKram på er alla!
Inger
Bra att prata om döden och att hålla sig till sanningen. Jag håller tummarna för er och för att Meja ska bli frisk. "Dödenboken" av Pernilla Stalfelt är jättebra. Rolig, sann och odramatisk.
SvaraRaderaDöden kommer ju alltid finnas hos oss nån gång vare sig vi vill eller inte.
Styrkekramar till er alla
Ammi
Men åh. Så hjärtknipande.
SvaraRaderaDen där döden. Svår att förstå.
Klokt att prata om den. Den finns ju. Vi har pratat mycket om döden här hemma med våra fyraåriga killar efter att tre av våra hundar dog under loppet av fem veckor. De funderar och då och då kommer en fråga om döden, om jag ska dö, om saknad, om hundarna som bor i himlen och mår bra.. Döden är på ett sätt naturlig, men i erat fall fullständigt motsatt. Barn ska leva. Jag hoppas innerligt att allt kommer sluta lyckligt för Meja.